Hoppa till innehåll

Nyheter

ETC Hyreshus

Snart är det dags för inflyttning i Västerås

Det börjar närma sig inflyttning i våra klimatsmarta hyreshus i Västerås.

I slutet av mars bjöd ETC Byggs grundare och vd Johan Ehrenberg därför in till ett första möte med de blivande hyresgästerna. Via Zoom fick de möjlighet att träffas och ställa frågor kring sitt kommande boende och dessutom hänga med på en digital rundvandring i husen.

Coronapandemin gör oss inte bara sjuka. Den lyckas sätta käppar i hjulen på nästan allting i vår vardag. Bland annat har byggnationen av våra klimatsmarta hyreshus i Västerås försenats or­ dentligt till följd av pandemin. Nu är det mesta på plats och det känns skönt att kunna sikta framåt mot den stundande inflyttning som väntar allde­ les runt hörnet.

– Utöver coronarelaterade förseningar har det även utkämpats en del byråkratiska fighter som gjort att vi förlorat tid. Dessutom har vi varit tvungna att säga upp ett antal byggföretag som inte velat sluta kollektivavtal med sina medarbe­ tare, vilket självklart varit ett krav från vår sida, berättade Johan Ehrenberg som inledde mötet med att be om ursäkt för att bygget försenats.


Ett klimatvänligt kök från finska Puustelli med fantastisk finish och hela 30 års garanti
på stommarna i biokomposit.

En digital rundvandring ledd av hyresgästerna

Eftersom det har varit förbjudet att besöka bygg­ platsen var de blivande hyresgästerna förstås nyfikna på att få bekanta sig med husen och ta en närmare titt på lägenheterna och de många inredningsdetaljerna. Därför fanns filmaren Ema­ nuel Hendal på plats i Västerås under mötet. Med kameran i högsta hugg bjöd han på en digital

undvandring ledd av hyresgästerna själva som fick komma med önskemål kring vad de ville se.

De fick bland annat titta in i badrummen, kliva ut på de stora balkongerna, gå i trapporna och bekanta sig med den imponerande ventilations­ anläggningen högst upp i huset. De fick också en närmare titt på det rymliga cykelrummet med gott om plats för att laga en punka och ge sin cykel lite extra kärlek.

Hyr solceller som producerar din el

Emanuel dröjde sig kvar en stund i köken som har inredning från Puustelli. Det är en finsk kökstillver­kare och den enda på marknaden som levererar ett klimatvänligt kök med fantastisk finish och hela 30 års garanti på stommarna i biokomposit.

Johan Ehrenberg passade också på att berätta om det fina med att ha ett gemensamt elabonne­ mang istället för att varje hyresgäst har ett eget. Det betyder att man delar på nätavgiften och betalar sin del av elen genom en hyra till ETC El som äger solcellerna och producerar den el som huset förbrukar.

– Solcellsanläggningarna som finns på taket, balkongerna och ute på gården hjälper oss att spara både pengar och energi. Att hyra solceller kan innebära en besparing på flera tusenlappar per lägenhet. Den el som inte används av husets hyresgäster levereras till andra konsumenter vilket gör oss till en producent av el.

Fri tillgång till två elbilar under första halvåret

Under det första halvåret får hyresgästerna i Västerås fri tillgång till två elbilar – en Tesla och en begagnad skåpbil från Nissan. Den senare är

perfekt när man som nyinflyttad kanske har lite mer frakter än vanligt.

– Tanken är att vi ska testa hur behovet av en bilpool ser ut. Målsättningen är att våra hyres­ gäster ska klara sig utan en egen bil, men vi vill förstås säkerställa att det fungerar i praktiken, säger Johan Ehrenberg.

I cykelrummet planeras det för ett gemensamt verktygsskåp fyllt med sådant som behövs lite då och då, men som man nödvändigtvis inte behöver äga själv.


Lägenheterna är rymliga
med stora fina väggar i trä.

Gå ihop och starta arbetet med boendesamverkan

Kombinationen av hållbarhetsprofil, finurliga funktioner och det fina läget alldeles intill Mä­ laren är sådant som gör husen i Västerås unika. När alla hyresgäster är på plats kommer ETC:s trädgårdsmästare att titta förbi för att dela med

sig av sina idéer och bjuda på planteringsråd, både för de generösa balkonglådorna och ge­ mensamhetsytorna på gården. Alla hyresgäster kommer även att få två hinkar med bokashi som garanterat sätter fart på odlingarna.

I rollen som hyresvärd uppmanade Johan Eh­ renberg hyresgästerna att bilda en hyresförening. Det underlättar för medlemmarna att gå ihop och starta upp arbetet med boendesamverkan, men också att sprida det gemensamma kunnandet. Någon som har koll på tekniken och gillar att hjälpa till kanske är intresserad av ett mer aktivt boende och att ta på sig rollen som portvakt.

– Själva poängen med våra hyreshus i Västerås är att vi tillsammans ska kunna åstadkomma sådant som man normalt inte gör i ett hyreshus. Vi vill ge de boende förutsättningar att kunna utveckla sitt boende till någonting bättre.

TEXT: YVONNE PERKINS

ETC Hyreshus

Känslan av trä sitter i väggarna

Visst går det att bygga klimatpositivt. I ETC Byggs hyreshus i Västerås, möjliggjorda genom crowdfunding, har vi valt att bygga upp ytterväggarna på ett sätt som påminner en hel del om hur vi människor bör klä oss för att ge kroppen skydd mot kyla, väta och vind. 

Du har säkert hört talas om lager-på-lager principen. Den innebär att man klär sig i flera skikt som andas och samverkar för att leda bort fukt från kroppen och se till att vi håller oss varma. 
Ytterväggarna i våra hyreshus är också uppbyggda av skikt bestående av olika klimatsmarta träbaserade material. Det är dels den 120 – 160 millimeter tjocka massivträskivan som är en del av husets stomme, men också en 40 millimeter hård träullsskiva och träfiberisolering i lösull som sprutas i väggarna. Sist, men inte minst, avslutas väggen utåt av den snygga fasaden i värmebehandlad furu, ThermoWood, som vi strax ska berätta mer om. 

Men först lite mer om fördelarna med väggar som rakt igenom är tillverkade av trä. Eftersom trä är ett levande material som andas, kommer det att ge ett riktigt skönt och hälsosamt inomhusklimat. Trä kan nämligen bidra till att reglera luftfuktigheten som ändras i takt med växlande årstider och väderförhållanden. Materialet har dessutom en bra isolerande förmåga tack vare sin luftiga struktur. Det gör att trä inte leder bort värme lika lätt som vissa andra material. Träväggarna påverkar även rummets akustik och ger en skön och ombonad känsla. 

– När man börjar jobba med trähus blir man faktiskt förbluffad över varför vi inte gjort det seriöst förr. Det är sådana enorma fördelar i boendekvalitén att de flesta övertygas direkt bara genom att få sova i massiva trähus, säger Johan Ehrenberg som själv jobbat med trähus privat i trettio år.

Att värmebehandla virke

Ytterst på våra hus sitter en klimatsmart och underhållsfri fasad av värmebehandlad furu, så kallad ThermoWood. Att värmebehandla trä är en ren och ekologisk process där det enda som tillförs är värme och vattenånga. Resultatet är en naturlig produkt, fri från kemikalier, som är helt kretsloppsanpassad eftersom träet går att återbruka, återvinna och bränna utan några negativa effekter på miljön. Kort sagt, en produkt som går helt i linje med hur vi vill ha det. 

– Att vi envist stoppar in trä överallt där vi kan handlar förstås i grunden om klimatfrågan, säger Johan Ehrenberg. Bostadsbyggandet står för en mycket stor del av Sveriges klimatutsläpp. Trähus är enklaste lösningen för att minska det direkt. Och sen lagrar det ju CO2 i trästommen och isoleringen under hundra år minst.

Att värmebehandla virke är inte något nytt. Man kände till och använde sig av metoden redan under vikingatiden då virke till pålar i bryggor brändes för att det skulle hålla längre. I dag värmebehandlas virke genom att det placeras i en ugn och värms upp till +180 – 220° C. Det gör att träets kemiska struktur förändras och med det också virkets egenskaper. Bland annat får virke som värmebehandlats ökad formstabilitet, hög motståndskraft mot röta och svamp och en ännu bättre isoleringsförmåga.

Värmebehandlingen gör virket genomfärgat i en gyllenbrun färg. Eftersom vi har valt att inte behandla fasaden kommer solens UV-strålar med tiden göra så att den får en vacker, silvergrå nyans. Vi har däremot låtit brandskyddsimpregnera virket med Burnblock som är en 100 procent naturlig och 100 procent biologiskt nedbrytbar produkt.

– Vi valde en värmebehandlad fasad eftersom den är underhållsfri och har en lång livslängd i förhållande till sitt klimatavtryck. Sedan är den ju väldigt snygg också och vi gillar att fasaden signalerar att det är trähus som vi byggt, säger Fredrik Fagerberg, byggare och utvecklare av trähuse

Fakta om värmebehandlat trä

Den naturliga beständigheten för olika träslag finns angiven i standarden EN 350-1 där träslagen delas in i fem klasser från ”mycket beständig” till ”ej beständig”. ThermoWood av furu hamnar i klass 2 som är den näst högst klassen. I den högsta klassen finns endast tropiska träslag som teak, iroko och robinia.

Text Katarina Brandt

ETC Hyreshus

ETC bygger ett helt ekokvarter i Kumla

Så här kommer det se ut på Hällabrottet i Kumla om något år. ETC Bygg har vunnit markanvisning för ett helt kvarter av riktigt fina ekohus i ett och ett halvt plan. Här ryms faktiskt hela 120 personer, det blir 40 lägenheter och alla med odling, bilpool, elcyklar och allt annat som kan höra ett gott boende till.

Och ja, det är hyresrätter. Vi har plats för småbarnsfamiljer, äldre som flyttar från villan, unga som flyttar hemifrån och självklart vill vi skapa ett blandat boende med förening, aktiviteter och gemensamt växthus. Det blir som en slags ekoby mitt i staden. Fast tyvärr utan åkermark.


Husen är nydesignade av vår samarbetspartner arkitektfirman Kaminsky och kommer att byggas helt i trä av ETC Byggentreprenad. Det här är inte massivt trä utan lättbalkar med riktigt tjock isolering runt hela husen. Och givetvis solceller på tak vilket gör boendet självförsörjande på energi.

Kumla blir vårt nästa stora byggprojekt efter att Växjö blir klart och Malmöhusen har startat. Budgeten är på 53 miljoner totalt. Förutom Crowdfunding har vi gjort en avsiktsförklaring tillsammans med JAK Banken där den senare behandlar en kredit­ansökan i vår. JAK är en medlemsbank som nu vill börja hjälpa till att få fram större klimatpositiva husbyggen i Sverige, vilket vi på ETC Bygg självklart är väldigt glada för.

Men som vanligt är det ETCs vänner och läsare som är ryggraden i det här projektet. Vi crowdfundar ju för alla hus vi gör.


Vill du vara med och spara i ETC Bygg kan du läsa mer här. (Du sparar i andelar/b-aktier med 2 procent i ränta). Hyreskön öppnar när bygglov är godkänt av kommunen.

Att spara i B-aktier är inte skyddat av statlig insättningsgaranti. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det finns alltid en risk med investeringar. Vår säkerhet är husen och marken de står på.

ETC Hyreshus

Så bygger vi tysta trägolv

I ett flervåningshus är golvet i din lägenhet samtidigt någon annans tak. Det betyder att husets bjälklag måste konstrueras på ett sådant sätt att risken för störande ljud minimeras. Handlar det som i vårt fall om trähus, ja då behöver bjälklaget lite extra omtanke. 

När vi på ETC Bygg ställde kravet att alla golv i våra hyreshushus i Västerås ska vara av trä, både det våningsskiljande bjälklaget och själva golvet, så uppstod snabbt en diskussion om ljud. Ett bjälklag i trä har nämligen svårare att dämpa ljud jämfört med andra smutsigare material som betong.

Att upplevelsen av ljud blir olika i trä respektive betonghus beror på att ljudet sprids på olika sätt i de båda konstruktionstyperna. Ett hus byggt med trästomme stoppar höga frekvenser, men inte ljud av till exempel fotsteg hos grannen ovanför. Betong däremot, är tungt vilket gör det lättare att stoppa den typen störande ljud. Därför har vi behövt arbeta med andra sorters lösningar för att uppfylla akustikkraven och minska spridningen av ljud mellan våningsplanen.

Historiskt sett har kunskapen om hur man hanterar ljud i ett flervåningshus nästan alltid utgått från att stommen är tillverkad i betong. Det är inte så konstigt med tanke på att hus byggda i betong har dominerat bostadsbyggandet i Sverige de senaste 100 åren och fortfarande är det vanligaste materialet i större byggnader. Därför är det också där den största kunskapen och erfarenheten finns. Nu är vi med och ser till att det förändras. 

Så här ser vår lösning ut:

Bjälklaget som används i våra hus i Västerås består av 220 millimeter massivträ. Rent tekniskt skulle man inte behöva någonting mer då massivträskivorna redan har en yta som skulle fungera som golv. Akustiskt sett funkar det tyvärr inte eftersom det bland annat skulle bli problem med stegljud. Eftersom trä är ett lättare material än betong sätts det lättare i rörelse. De svängningar som uppstår sprider sig till rummet intill eller till våningen nedanför eller ovanför. 

Det vi har gjort är att lägga en miljövänlig och återvinningsbar träullsskiva på 40 millimeter ovanpå bjälklaget i massivträ. Därefter har vi fyllt på med 90 millimeter grus. Ovanpå gruset ligger ytterligare en träullsskiva på 40 millimeter och överst en oljad, trestavig ekparkett. Det här är en smart lösning på många sätt, bland annat eftersom vi har kunnat dra kablar, rör och diverse installationer i grusskiktet.

– Enkelt sammanfattat har vi löst problemet genom att kombinera lätta och mjuka skikt med tunga och hårda. Tanken är inte ny, utan det var så här man byggde förr. Innan det blev billigt att använda betong, hälldes byggskrot som grus, tegel, sågspån och murbruk ner i bjälklaget som dämpning, säger Fredrik Fagerberg, byggare och utvecklare av våra trähus.

I köket kan det bli en del spillande och tappande av både porslin, kastruller och vassa redskap. Därför har vi valt att lägga en remsa av ett nytt, smart och tåligt material framför arbetsbänken. Det är också ett trägolv, men med ett ytskikt av keramisk träkomposit. Ytan ger golvet en slag- och slitstyrka som är ännu bättre än hos sten-, keramik- och laminatgolv. Golvet vi valt är så slitstarkt att vi även lägger det i husens entréer och korridorer. 

Badrumsgolvens uppbyggnad ser likadan ut som för övriga golv med den skillnaden att vi avslutar med träregelkonstruktion för att reglera fallet mot golvbrunnen. Ovanpå ligger en spånskiva och sist en plastmatta tillverkad av returplast och som ger ett lägre klimatavtryck än ett ytskikt med keramiska plattor. 

– Med dessa lösningar kommer vi som lägst att uppnå ljudklass C vilket motsvarar kraven i Boverkets byggregler, BBR. Dessutom får vi snygga och slitstarka golv som går helt i linje med vår strävan att bygga klimatsmart utan kompromisser, säger Fredrik Fagerberg.

Katarina Brandt

ETC Hyreshus

Att resa ett trähus: andra etappen

Andra etappen i byggandet av ETC Byggs hyreshus i Västerås är nu klar – så här går det för bygget.

Våren 2020 kom så mobilkranen på plats, de stora trästommarna som legat och väntat efter järnvägstransporten kördes ut till bygget allt eftersom och så började väggarna resas.

Att bygga i massivt trä är lite magiskt. Med kran och duktiga snickare reser man en hel våning på ett dygn. Det gör att huset ”växer” nästan organiskt dag för dag, så att man efter bara någon vecka ser husets stomme stå på plats.

Massiva trähus kräver precision. Annars riskerar man köldhål och det vill vi ju som klimatpositiva hus slippa helt. Det är viktigt att stommen verkligen är laserskuren med rätt mått och att montaget kan ske utan att man lappar och lagar alltför mycket.

Och det har fungerat bra. Stommen fästs mot grunden med stora vinkeljärn.

Vanliga innerväggar är tunnare men de väggar som bär konstruktionen och lasterna är ofta tjockare, dvs dubbla. Mellan två lägenheter kan därför väggen vara hela ett par dussin centimeter tjock.

För att brandsäkra lägger vi sen ett material som har svårt att brinna.

Brandsäkerheten  är en av de största utmaningarna när man vill pressa klimatfrågan ännu lite mer i trähusbyggen.

Normalt använder man exempelvis stenull som isolerar och som brandsäkrar.

En alternativ lösning som vi tittat på är att jobba med lera. En tunn lervägg mellan de massiva träelementen fungerar som brandskydd.

Ett annat alternativ är olika typer av ”döda material” som gipsskivor. Men det vill vi ju undvika av flera skäl, framförallt klimatskäl. Vi vill helst ha material som binder koldioxid och gärna sånt som inte kräver en massa bearbetning energimässigt och industriellt för produktionen.

Och här blir det genast problem.

Kostnaden för hantverksmetoder blir högre än för att använda färdiga industrimaterial. Så vi måste välja kostnad, tidsåtgång och lämpligaste material.

Stenull för brandskydd

I Västeråshusen har vi valt att ha stenull mellan brandväggarna.

Lera finns att köpa men inte som färdiga skivor i rätt storlekar.

Vi ska titta mer på den lösningen när vi hittat samarbetspartner som mer industriellt kan ta fram material.

(Däremot diskuterar vi fortfarande lerväggar som något vi kan ha inne i huset, kanske vid trapporna eller i vissa sovrum. Detta då leran har så goda egenskaper när det gäller fuktvandring och isolering av ljud.)

Ett spår som vi inte hunnit jobba med är att använda biokol i väggar. Även här krävs de isåfall mer industriell produktion. Biokolen tar ju vi på ETC fram i vår solcellspark, men biokolsskivor i väggar kräver en produktion vi saknar.

När hela stommen var rest såg man ganska väl hur huset kommer se ut och när man går runt på en våning förstår man känslan.

Men då saknas fortfarande det dominerande elementet på långsidorna, nämligen de stora balkongerna. Över 2 meter breda, varje lägenhet har tillgång till sin del av balkongerna.

(Utom de som är på nedervåningen förstås. Men de får  andra sidan en ”egen uteplats” att använda.)

De stora balkongerna

Montaget av balkongerna på trähusen är ett eget projekt.

Vi reser riktigt tjocka limträbalkar som är fastsatta i egna betongfundament. De monteras med tjocka beslag i järn och skruvas fast. (Här fick vi problem med skruvarna som producerades i Italien. De fastnade i covidkarantänen så vi fick skyndsamt ta fram nya i Sverige. De italienska kommer dock kunna användas i nästa husbygge).

Balkongerna är helt i trä, längst upp med en takbeläggning och solceller.

På några sidor har vi transparenta solceller men de kommer bara att ge lite el i husen eftersom det är skugga från andra hus och från skogen söder om hustomten.

Efter stomme och balkonger var det dags att monterna taket ovanpå de tjocka massivträt. Här jobbar vi med masonitbalkar som skruvas dit. Masonitbalkar är väldigt lätta men har en rejäl hållfasthet så de kan lätt bära yttertaket.

Masonitblakarna sitter så att träulls isoleringen passar enkelt och läggs på efterhand.

Till slut täcker vi taket med solceller.  Alternativet hade varit plåttak med inbyggda solceller, men vi har den installationen på test i vår solpark i Katrineholm och vill gärna utvärdera det innan vi gör det på fler fastigheter.

Det här var andra etappen i bygget. Nästa är fönster och dörrar och så all inredning, VVS och el. Men det är ett arbete som pågår nu och som vi hoppas kunna berätta mer om senare i höst.

Att räkna klimatpåverkan

Vi genomför just nu en Livscykelanalys som vi kommer presentera för alla senare när husen är klara. Den är gjord av en tredjepartsexpert och vi kommer där redovisa både hur klimatinsatsen blir om man räknar enbart själva byggnationen med transporter och allt, och hur den blir om man tar med själva lagringen av koldioxid i huset och energiproduktionen som huset kommer kunna göra.

ETC Hyreshus

Nu kan du ställa dig i bostadskön till ETC Bygg i Växjö

Förra veckan tog ETC Bygg första spadtaget för att börja bygga klimatpositiva hyreshus i Växjö. Nu kan du ställa dig i bostadskön.

Ja, nu har vi tagit första spadtagen för att börja bygga hyreshus i Växjö.

Husen byggs av trä, inte av gips och reglar, inte av träfasader på betongstomme, utan helt i trä förutom själva grunden huset står på. Ja, även isoleringen i väggarna (som är väldigt tjocka) är av träull. Dessutom är de utrustade med solceller – och vi hoppas att de ska kunna producera mer el än de använder.

Här kan du anmäla dig i bostadskön till husen.

Husen finansieras genom att tusentals människor sparar i dem. Det här är människor från hela Sverige som köper andelar (B-aktier) och har två procent i ränta på det sparandet. När de vill ta ut de sparade pengarna köper ETC Bygg tillbaka andelen till samma pris. Det är alltså inte spekulation, det är
att spara direkt i hus.

Läs mer om ETC Bygg här.

Vill du vara med och spara i husen i Växjö? Läs mer här.

ETC Hyreshus

Nu tas första spadtaget för ETC Bygg i Växjö

Det är dags för ETC Bygg att ta första spadtaget för att börja bygga klimatpositiva hyreshus i Växjö.

Den 30 september kommer vi att ha ett corona-anpassat arrangemang ute på Bredvik (Enskiftet *1).

Medverkar gör bland andra Johan Ehrenberg, arkitekterna och byggarna bakom projektet, samt byggnadsnämnden i Växjös ordförande Richard Karlsson.

Husen byggs av trä, inte av gips och reglar, inte av träfasader på betongstomme, utan helt i trä förutom själva grunden huset står på. Ja, även isoleringen i väggarna (som är väldigt tjocka) är av träull. Dessutom är de utrustade med solceller – och vi hoppas att de ska kunna producera mer el än de använder.

Här kan du anmäla dig i bostadskön till husen.

Husen finansieras genom att tusentals människor sparar i dem. Det här är människor från hela Sverige som köper andelar (B-aktier) och har två procent i ränta på det sparandet. När de vill ta ut de sparade pengarna köper ETC Bygg tillbaka andelen till samma pris. Det är alltså inte spekulation, det är
att spara direkt i hus.

Läs mer om ETC Bygg här.

Vill du vara med och spara i husen i Växjö? Läs mer här.