ETC Bygg omvandlar allmänhetens sparande till klimatsmarta hyreshus. Återköp sker när du vill, och avkastningen för 2026 är 4,25 procent.
Ditt sparande har säkerhet i form av B-aktier i vårt publika bolag ETC Bygg AB. Sparande i B-aktier omfattas inte av statlig insättningsgaranti.
Framför entrén till höghuset i Malmö breder rader av betongsten ut sig. Vid första anblick ser det ut som vilken nyanlagd stenläggning som helst – men skenet bedrar. Här handlar det om återbruk, något som blivit en allt viktigare del av byggbranschens klimatarbete.
ETC Bygg omvandlar allmänhetens sparande till klimatsmarta hyreshus. Återköp sker när du vill, och avkastningen för 2026 är 4,25 procent.
Ditt sparande har säkerhet i form av B-aktier i vårt publika bolag ETC Bygg AB. Sparande i B-aktier omfattas inte av statlig insättningsgaranti.
Betong är annars ett av byggsektorns mest klimatbelastande material, framför allt på grund av cementtillverkningen som står för stora utsläpp av koldioxid. Att kunna återanvända färdig betongsten innebär därför en betydande besparing – både i utsläpp och i resursanvändning. Dessutom slipper man energikrävande krossning och nyproduktion.
– Det här är klimatsmart, eftersom det är återbrukade stenar som vi fått tag på via andrahandsmarknaden, säger projektledare Martin Palm och pekar ner mot marken.
– De har redan gjort sin första livscykel, och nu får de en till. Det är egentligen det bästa man kan göra ur klimatsynpunkt.
Martin Palm och kollegorna i ETC Byggs projektteam har genom hela byggprocessen haft ett tydligt fokus: att när det är möjligt leta efter material som redan finns.
– Vi har haft som princip att alltid ställa frågan: finns det här redan någon annanstans? säger Martin.
– Det kan handla om allt från sten och plattor till inredningsdetaljer och fasadmaterial. Begagnat byggmaterial är ofta både billigare och bättre för klimatet – om man bara hittar rätt kvalitet.
Att arbeta systematiskt med återbruk kräver dock både tid och kunskap. Material måste kontrolleras, ibland testas och ofta anpassas till nya mått och funktioner.
Byggchef Fredrik Fagerberg menar att det är en tydlig skillnad mellan olika typer av byggprojekt.
– Bygger du en villa åt dig själv har du en helt annan frihet, säger han.
– Då kan du experimentera mer och använda material som kanske inte är standardiserade. Det finns ju exempel på personer som byggt nästan hela hus av återbruk. Men i flerbostadshus är kraven mycket hårdare.
Han lyfter särskilt fram regelverk och ansvar som en utmaning.
– Vi måste kunna garantera materialens livslängd, hållfasthet och brandsäkerhet. Det handlar inte minst om försäkringsfrågor och tryggheten för de boende.
– Det är inte bara att plocka in något som ser bra ut, vi måste veta exakt vad vi bygger med.
Trots detta har projektet lyckats integrera återbruk och spillmaterial på flera håll i huset. Ett tydligt exempel finns direkt på bottenplanet.
– Titta på fasaden här, säger Martin och lägger handen mot de mörka plattorna.
– Det är svarta skifferplattor från ett rivningshus. Vi fick höra om dem via ett kontaktnät och lyckades ta hand om dem innan de gick till deponi. Det blev ju både snyggt och hållbart.
Skiffer är dessutom ett naturmaterial med mycket lång livslängd, vilket gör det särskilt lämpligt för återbruk. När det tas om hand på rätt sätt kan det i princip användas i flera generationer utan att tappa sina egenskaper.
Även inne i byggnaden märks arbetet med resurseffektivitet. I entrén möts besökaren av stora ljusa keramiska plattor på golvet.
– De är inte begagnade i den meningen att de har suttit någon annanstans, säger Martin. Men de är överblivna från ett annat byggprojekt. Det är också en form av återbruk, eller kanske snarare resursoptimering. Att ta tillvara spill istället för att beställa nytt.
I lägenheterna är alla fönsterbrädor tillverkade av spillmaterial från kapade bänkskivor.
Just spillmaterial är en ofta underskattad resurs i byggbranschen. På stora byggarbetsplatser blir det regelmässigt material över – ibland hela partier – som annars riskerar att kasseras trots att de håller full kvalitet.
För Martin Palm handlar återbruk inte bara om enskilda materialval, utan om ett större perspektiv.
– Vi har räknat på materialens klimatavtryck genom hela livscykeln, från produktion till användning och vidare, säger han. Då blir det väldigt tydligt att återbruk är ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen.
Fredrik Fagerberg håller med, men betonar att branschen fortfarande är i en omställningsfas.
– Vi behöver bättre system för att inventera, lagra och sälja begagnat byggmaterial, säger han. Det börjar komma, men det är fortfarande ganska fragmenterat. När det blir enklare att få tag på rätt material vid rätt tidpunkt, då kommer återbruket att öka på allvar.
Framför Malmöhuset ligger betongstenarna som ett konkret exempel på just det skiftet. De visar att det går – även i större projekt med höga krav – att tänka nytt genom att använda det som redan finns.
– Det är egentligen ganska självklart, säger Martin. Varför tillverka nytt, när det redan finns material som fungerar utmärkt?
