I ett flervåningshus är golvet i din lägenhet samtidigt någon annans tak. Det betyder att husets bjälklag måste konstrueras på ett sådant sätt att risken för störande ljud minimeras. Handlar det som i vårt fall om trähus, ja då behöver bjälklaget lite extra omtanke.
När vi på ETC Bygg ställde kravet att alla golv i våra hyreshushus i Västerås ska vara av trä, både det våningsskiljande bjälklaget och själva golvet, så uppstod snabbt en diskussion om ljud. Ett bjälklag i trä har nämligen svårare att dämpa ljud jämfört med andra smutsigare material som betong.
Att upplevelsen av ljud blir olika i trä respektive betonghus beror på att ljudet sprids på olika sätt i de båda konstruktionstyperna. Ett hus byggt med trästomme stoppar höga frekvenser, men inte ljud av till exempel fotsteg hos grannen ovanför. Betong däremot, är tungt vilket gör det lättare att stoppa den typen störande ljud. Därför har vi behövt arbeta med andra sorters lösningar för att uppfylla akustikkraven och minska spridningen av ljud mellan våningsplanen.
Historiskt sett har kunskapen om hur man hanterar ljud i ett flervåningshus nästan alltid utgått från att stommen är tillverkad i betong. Det är inte så konstigt med tanke på att hus byggda i betong har dominerat bostadsbyggandet i Sverige de senaste 100 åren och fortfarande är det vanligaste materialet i större byggnader. Därför är det också där den största kunskapen och erfarenheten finns. Nu är vi med och ser till att det förändras.
Så här ser vår lösning ut:
Bjälklaget som används i våra hus i Västerås består av 220 millimeter massivträ. Rent tekniskt skulle man inte behöva någonting mer då massivträskivorna redan har en yta som skulle fungera som golv. Akustiskt sett funkar det tyvärr inte eftersom det bland annat skulle bli problem med stegljud. Eftersom trä är ett lättare material än betong sätts det lättare i rörelse. De svängningar som uppstår sprider sig till rummet intill eller till våningen nedanför eller ovanför.
Det vi har gjort är att lägga en miljövänlig och återvinningsbar träullsskiva på 40 millimeter ovanpå bjälklaget i massivträ. Därefter har vi fyllt på med 90 millimeter grus. Ovanpå gruset ligger ytterligare en träullsskiva på 40 millimeter och överst en oljad, trestavig ekparkett. Det här är en smart lösning på många sätt, bland annat eftersom vi har kunnat dra kablar, rör och diverse installationer i grusskiktet.
– Enkelt sammanfattat har vi löst problemet genom att kombinera lätta och mjuka skikt med tunga och hårda. Tanken är inte ny, utan det var så här man byggde förr. Innan det blev billigt att använda betong, hälldes byggskrot som grus, tegel, sågspån och murbruk ner i bjälklaget som dämpning, säger Fredrik Fagerberg, byggare och utvecklare av våra trähus.
I köket kan det bli en del spillande och tappande av både porslin, kastruller och vassa redskap. Därför har vi valt att lägga en remsa av ett nytt, smart och tåligt material framför arbetsbänken. Det är också ett trägolv, men med ett ytskikt av keramisk träkomposit. Ytan ger golvet en slag- och slitstyrka som är ännu bättre än hos sten-, keramik- och laminatgolv. Golvet vi valt är så slitstarkt att vi även lägger det i husens entréer och korridorer.
Badrumsgolvens uppbyggnad ser likadan ut som för övriga golv med den skillnaden att vi avslutar med träregelkonstruktion för att reglera fallet mot golvbrunnen. Ovanpå ligger en spånskiva och sist en plastmatta tillverkad av returplast och som ger ett lägre klimatavtryck än ett ytskikt med keramiska plattor.
– Med dessa lösningar kommer vi som lägst att uppnå ljudklass C vilket motsvarar kraven i Boverkets byggregler, BBR. Dessutom får vi snygga och slitstarka golv som går helt i linje med vår strävan att bygga klimatsmart utan kompromisser, säger Fredrik Fagerberg.
Katarina Brandt