Kan man bygga klimatsmarta hus med rimlig hyra? Ja, här är beviset

Att bygga bra hyreshus med låg hyra och helt i trä är faktiskt politik. En utmaning av finanssystemet, en kritik av byggjättarna och en attack på kommuner som låter ”marknaden” bestämma, skriver Johan Ehrenberg. 

På tisdag den 1 juni är det inflyttning i vårt första klara hyreshus i Västerås. Då står två elbilar (som ska bli bilpool) utanför och används av de första hyresgästerna för inflyttningen. Det här är en enorm arbetsseger för ett extremt klimatpositivt projekt, en utmaning av det rådande och jag skulle kunna använda den här ledaren till en enda lång räcka av tack till alla som varit med och gjort det möjligt. Men låt oss diskutera det politiska här.

För att bygga bra hyreshus med låg hyra och helt i trä är faktiskt politik: en utmaning av finanssystemet, en kritik av byggjättarna, en attack på kommuner som låter ”marknaden” bestämma och ett bevis på att det energisystem som höjer boendekostnader faktiskt är helt onödigt.

Vi kan bo bättre, billigare, renare och mer hållbart bara genom att använda den teknik som finns.

Vi kan finansiera det utan finansmarknadens förstörande vinstjakt.

Ja, det är bankerna i Sverige som har största ansvaret för att det inte byggs hyreshus för alla som behöver bostad. Banker lånar nämligen inte ut till husbygge, inte ens när de kan ha 90 procent garanterat av staten. Det här vet vi idag och det vet varje byggemenskap runt landet som försökt få igång ett positivt ekologiskt byggande. Banker lånar bara ut till de som redan har alla pengar som behövs för byggandet. Det här kallas att ha ”säkerhet”, men det stämmer inte, orsaken är att banker tjänar mer på spekulation. Det är enklare att låna till aktieköp av byggbolag på börsen än att låna till verkliga värden, som ett nytt hus.

Det är absurt men handlar om att bankerna idag är mer parasitära än någonsin. (Vill man granska vad som är säkert under kapitalismen kan man börja på 1600-talet i Amsterdam och sedan följa fastigheterna genom århundraden och kriser. Inget är så säkert ekonomiskt som välbyggda hus där människor kan bo.)

Bankernas bostadskalkyler bygger på att om någon bygger ett hyreshus med extremt låga energikostnader och små energiförluster, så får de sämre värdering eftersom bankerna räknar med att det inte går att bygga så bra. De har sina ”normer” och det styr kalkylen.

För att överhuvudtaget kunna bygga klimatpositiva hus var vi därför tvungna att vända oss till Dagens ETC:s läsare, vi skapade ett sparande direkt i husen (via B-aktier med två procent i ränta och löpande byggkapital i form av 18 månaders lån med fyra procent i ränta.)

Det här är inte småpengar. Det är 80 miljoner kronor från 784 personer, några med 10 000 kronor, några med mycket mer. Helt otroligt!

Men staten då? Jo, det finns ett statligt investeringsstöd för hyreshus som vi använder, men det motsvarar bara momskostnaden och betalas ut efter att huset är färdigt och inflyttat. Staten menar att bankerna ska känna sig säkrare med det stödet, men det bryr sig inte banker om, de vill hellre att det byggs bostadsrätter, helst lyxiga sådana, då hela lånen då läggs på privatpersoner.

Är alla banker spekulationsfabriker? Nej. Sverige har två medlemsbanker som försöker annat. Jak-banken har redan beslutat vara med och delfinansiera våra byggen av klimatsmarta radhus utanför Kumla upp till 43 miljoner. Och jag är mycket glad att jag nu kan berätta att Ekobanken tagit ansvaret för slutfinansieringen av Västeråshusen, det är 47 miljoner i lånelöfte som då ligger som ett långsiktigt lån över generationer. Det innebär att vi snart kan flytta lån från crowdfundare till nästa projekt, Växjöhusen, och då blir snart våra två hyreshus ytterligare tre.

Antalet är viktigt. Vi har ju utvecklat ett typhus, nu är alla ritningar, detaljer och teknik klart och det kan kopieras i hundratals hus runt landet. Och då blir alla husen tillsammans billigare.

Så visst är detta politik. Vill vi få fram de 700 000 lägenheter Sverige saknar så måste bankernas roll ändras. Små banker kan klara enstaka hyreshus, inte tusentals. Men det handlar inte bara om finansieringen. Husen i Västerås utmanar också energimakten i Sverige.

Våra hus är över året självförsörjande. Vi har ingen fjärrvärme (som vi menar inte är klimatren) utan vi tar energin från solen. En kombination av solceller, värmepumpar, batterilager och återvinning av värmen i ventilation skapar en låg energiåtgång som vi klarar av att producera själv. Men det gör att vi också kan minska kostnaderna rejält för de boende, man sparar 1 000–2 000 kronor per lägenhet bara genom att vi inför gemensam el istället för att var och en ska betala för mätning från elnätsbolaget. Hyresgästerna är sedan med och finansierar solcellerna med en särskild hyra. Boendet i Sverige kan bli tusentals kronor billigare per lägenhet om fler gör så här, politiken har idag möjlighet att utmana energibolagen och låta bostäder samarbeta för lokal egenproduktion av energin man behöver. Våra hus visar att det går, att Anders Ygeman (S) som minister inte vågat plocka upp den gratisbollen är illa.

Även klimatpolitiskt är husen i Västerås en framgång. Vi lagrar koldioxid i den tjocka trästommen och vi minskar betongen så mycket det går (och har betong med halverade utsläpp i själva grunden). Att bygga i trä är idag poppis när man håller tal, men 90 procent av alla nya hus är betongeländen, ibland med lite trä på fasaden som greenwash.

Kommuner som pratar om hållbarhet har nu inget försvar om de ändå släpper fram klimatförstörande nya betongkvarter i städerna. De kan ställa krav på rena hus och de får av oss tillgång till ritningar och energisystem om de vågar bygga själva.

784 personer gjorde detta möjligt. Plus ungefär 50 som jobbat i lag med själva bygget. Ja, vi har material och byggare från hela Europa som gjort husen. Lokala hantverkare har gjort mycket men också snickare från andra EU-länder och flyktingar. Vi har slagits för kollektivavtal och vi har ställt krav på arbetsmiljö och bra löner och villkor och helheten visar att man kan få ekonomin att fungera utan utnyttjanden eller skattefusk.

Men nu börjar det riktigt stora äventyret. Vi har byggt med plats för odling och gemenskap och vi hoppas på ett socialt boende som bryter generationsgränser och ensamhet.

Men det är givetvis hyresgästerna som måste skapa det gemensamt utifrån sina tankar. Visst kan man dela verktyg, elbilar, elcyklar och odlingslådor men i grunden handlar det ju om att välja en vardag ihop med andra.

Hus som politik alltså. Och visst är det känsligt för en del. Jag har aldrig varit med om maken vad gäller falska påståenden, rykten om bygget, elaka lögner och vinklade berättelser som dessa klimathus. Moderata bloggare har kallat finansieringen för ”pyramidspel”, upprepade gånger har lögner om ”konkurs” spridits och så alla dessa falska påståenden om att ”det blir aldrig några hus”. Lokalpressen har bara skrivit illa om projektet (borgerliga VLT) och varje problem har sedan sociala medier gjort allt för att överdriva.

Det är kul med uppmärksamhet men det här har inte handlat om diskussion, det har handlat om att försöka stoppa crowdfundingen, stoppa bygget och göra människor oroliga.

Men det har inte fungerat.

För nu står husen klara.

Det är dags att flytta in!

Vem ska ha tack? Ja alla som varit med. Men jag vill avsluta med att vara artig. Det finns en som gjorde en insats från start och det är en person jag ofta kritiserat kring budgetpolitik och klimatpolitik, nämligen Per Bolund (MP), då bostadsminister. Han kom till bygget och tog de första spadtagen med oss och stödde både klimatprofilen och crowdfundingen trots att han som politiker nog visste att det skulle bli bråk.

Det var en fin markering.

Vilket ska påpekas.