Att resa en stomme av massivt trä till ett höghus är ett stort och bitvis farligt arbete. Bygglaget håller ständigt koll på vädret och tar många pauser.
– Det har varit väldigt varmt de senaste veckorna och vi ser till att ta många pauser så att ingen drabbas av vätskebrist och därför fattar dåliga beslut, säger Fredrik Fagerberg.
En annan faktor är vinden. Stommen består av stora, tunga delar och det är avgörande att inte vinden får tag i dem. Inget får gå fel. Det finns samtidigt en fördel med att delarna är tunga, för det gör dem mindre känsliga för vind, jämfört med lättare material som en stor byggkran hanterar.
– Vissa dagar väntar vi ett par timmar här och där, för att arbeta under bra väderförhållanden.
Under de pauserna från själva stomresningen finns mycket annat att göra, som att ta emot leveranser och sortera material.
Säkerheten kommer först
Den starkaste känslan i Fredrik Fagerberg är en bubblande glädje över att huset tar form, i fas med den modifierade tidsplanen, som innebär att huset ska vara inflyttningsklart i december 2025. Men samtidigt finns andra känslor.
– Det är jättejobbigt. Jag är nervös, för vi måste få allting rätt i varje litet moment. Det är ett stort ansvar, framför allt att se till att bygget hela tiden är säkert för all personal.
Just nu är det stommen för det första fyra våningarna som reses; källare, bottenplan och två boendeplan. De kommande veckorna kommer huset att bli allt högre, totalt tolv våningar. Hela stomresningen väntas ta cirka 13 veckor.
Bästa klimatlösningarna tar tid
Att Fredrik Fagerberg refererar till en modifierad tidsplan som är i fas handlar om att perioden innan byggstart tog längre tid än förväntat. Det har till exempel berott på att förhandlingar med olika leverantörer av material i vissa fall dragit ut på tiden. En period ägnades åt att undersöka möjligheten att bygga grunden av granit, men bland de få i världen som kan leverera hittade man ingen som kunde ge ett rimligt pris.
– Vi söker hela tiden de bästa klimatlösningarna, men vi måste också klara ekonomin. En grund av granit till huset i Malmö skulle vi inte klara ekonomiskt, tyvärr. Men det ledde ju i sin tur till att vi tillsammans med företaget Swerock tog fram en ny typ av recept för betong som har ungefär hälften så stor klimatpåverkan som traditionell betong. Antagligen var det viktigare för att knuffa byggbranschen i rätt klimatriktning.
Andra problem att lösa har handlat om hissar, att uppfylla alla brandskyddsregler och finansiering.
– Många ställer frågor om ett höghus av trä och halm verkligen är brandsäkert. Vi köper in den pressade halmen från EcoCocon i Litauen, som vi använder när vi tillverkar väggarna i vår fabrik i Hultsfred. EcoCocon är ett etablerat företag som har stor erfarenhet och garantier. Men vi har dessutom genomfört många brandtester själva. I det senaste testet kämpade vi i en och en halv timme för att försöka sätta eld på en vägg av trä och industriellt pressad halm, utan att lyckas, berättar Martin Palm, projektledare för ETC Bygg.
Till slut tvingades de slita sönder väggen, få ut lös halm och först då kunde de få igång en eld.
– Hårt pressad halm är helt enkelt väldigt svårantänligt, säger han.
ETC Byggs sparare är avgörande
Men den största utmaningen innan bygget kom igång har enligt Fredrik Fagerberg varit finansieringen. ETC Byggs främsta mål är att ta klimattäten i byggbranschen, att visa genom konkreta byggen att det går att bygga hus som faktiskt är klimatpositiva tack vare allt ifrån biobaserade materialval till energiberäkningar och solceller. Samtidigt måste den ekonomiska kalkylen hålla. Att så många människor tror på ETC Bygg och väljer att spara i bolaget och köpa B-aktier har varit avgörande.
– Tänk så mycket vi skulle kunna åstadkomma om vi blev ännu större. Idag sparar över 4 000 personer i ETC Bygg, men kanske skulle man kunna sammanfatta det som att spararna är människor som har ett särskilt klimatengagemang. Om ETC Bygg blev något av en folkaktie, intressant för precis alla människor – tänk vad vi skulle kunna åstadkomma då!
Vad krävs för att nå dit?
– Vi behöver fortsätta bygga upp förtroende och nå ut med vad vi gör. Jag tänker att vi bygger förtroende både genom att bygga fler klimatpositiva hus med innovativa lösningar som armering av basalt, trä och halm i väggar, solceller på tak och balkonger – och mycket annat. Samtidigt behöver vi visa att vi är ekonomiskt trovärdiga, att vi fortsätter ge en bra avkastning till våra sparare.
