Nu har det gått ett år av mätningar och vi kan nu berätta lite mer om våra hyreshus i Västerås och hur de klarat elkrisen.

Inte bara det, de har gjort det med en god ekonomi för drift och underhåll.

Johan Ehrenberg guidar bland siffrorna.

Drift och underhåll (förkortat DOU) är fastighetsägares begrepp för vad det kostar att driva ett bostadshus under ett år. Alltså de pengar som går till själva husets köp av energi, vatten, enkla reparationer, städning med mera under ett helt år.

När bankerna räknar på DOU för att få fram vilket värde ett hus har så brukar de räkna på mellan 400 och 500 kr per kvadratmeter boyta. Snittet i Sverige ligger runt 350-400 kr för hyreshus per kvadratmeter.

När vi byggde våra stora trähus i Västerås så bestämde vi att istället budgetera för en DOU på 100 kr per kvadratmeter boyta.

Att vi vågade göra det beror på tre saker.

• Husen är väldigt välisolerade och använder mindre energi än andra hus.
• Husen köper ingen fjärrvärme eller annan värme. Värmen produceras istället med el där målet är att producera all el själva med solceller.
• De boende är klimatmedvetna och aktiva och hjälper till att minska onödigt slöseri.

Det här är ju goda och positiva argument för ett förändrat sätt att se på ett hyreshus kostnad men vi ska väl erkänna att ingen bank och inget värderingsbolag trodde på vad vi lovade. Inte heller experter inom hyresgäströrelsen.

Så hur har det då gått? Låt oss bena i lite siffror.

Våra två hyreshus i Västerås kan producera 130 000 kWh solel på helåret (våra nya hus i Växjö kan producera ännu mer).

Det här räcker till hyresgästernas egen elkonsumtion som är 40 000 kWh och till laddning av våra elbilar, 20 000 kWh, och till tvättstugor 5000 kWh. Lampor, hiss och pumpar drar lite el liksom elektroniken. Däremot går det åt mycket el till värmepump och ventilationssystem – 90 000 kWh.

Det här betyder att vi i Västerås använder mer el än vad solcellerna producerar på plats. Det har vi löst genom att husen äger 100 kW solceller i vår solcellspark som också producerar 100 000 kWh.

Så husen producerar med sin minipark mer el än de använder. Med större tak (eller större tomt) skulle vi givetvis kunna göra ännu mer energi på plats.

Men det här är bara kWh, alltså energi. Betydligt intressantare är kanske vad det här kostar och om vi kan uppnå vår ambition med en låg kostnad för drift och underhåll.

Och det har vi.

Husen har nämligen producerat så mycket el under halva året att man sålt en massa solenergi ut på nätet. Husen har köpt el på nätter och vintermånader för 290 000 kr men samtidigt har man sålt el för 130 000 kr. Kvar blir 160 000 kr. Men huset har också andra kostnader. Vi har betalat löner till städning och portvakter (hyresgäster som jobbar lite extra) för 24 000 kr och vi har köpt vatten för 24 000 kr.

Totala kostnader blir då 208 000 kr.

Om man slår ut det på antalet kvadratmeter boyta i huset blir det 117 kr per kvadratmeter.

Det vill säga nästan det vi velat.

Fast ekvationen är faktiskt bättre än så.

Den el hyresgästerna använder privat (de får den genom att hyra solceller på taket) ska ju inte räknas in i hyreshusets kostnad. Det är privat. 

Det betyder att  hyran av solcellerna är en intäkt på 62 000 kr och då är vi nere i en total drifts- och underhållskostnad på 146 000 kronor.

Det betyder en drifts- och underhållskostnad under 80 kr per kvadratmeter.

Rätt fantastiskt tycker vi.

Det går alltså att bygga hyreshus som är så energisnåla och energiproducerande att ekonomin för driften blir inte de 500 kr bankerna räknar med per kvadratmeter och inte de 350 kr som är snitt i Sverige – utan under 80 kr.

Sprid gärna det till kommunernas allmännytta och till andra tänkande hyresvärdar.

Det finns en mycket viktig poäng till.

Eftersom våra hyresgäster gör sin egen el via taket till en fast summa så har de helt sluppit den elprischock som alla andra drabbats av i Sverige. Solcellernas el kostar ju samma hela tiden när de används på plats.

Det går att skydda sig mot dyrtiden.

Om man gör det tillsammans.

Så vad gör vi med de pengar vi sparat mot 100 kronors målet?

De lägger vi i en fond för reparationer och utveckling och börjar därmed bygga upp en säkerhet för framtiden.

Johan Ehrenberg
Grundare ETC Bygg