Efter en snabb kopp kaffe och en stund framför datorn i byggboden drar Fredrik Fagerberg på sig regnkläder, vareselväst och hjälm, för att titta till bygget. Hans roll är byggchef och utvecklare.
Arbetet är igång, så för att få följa med som besökare krävs inte bara särskilda skor, väst och hjälm utan också ett särskilt id-kort, för att få besöka bygget.
Moa Paulin kontrollerar att allt är korrekt.

Bygget har inte tak

Det har regnat rejält hela natten så Fredrik och de andra vill först av allt titta till hisschakten. Det visar sig vara en god idé.
Under byggfasen finns ju inget tak på bygget, det kommer på först när alla väggar är resta, 12 våningar högt. Just nu är bygget fyra våningar högt, så taket läggs tidigast i slutet av december. Att hisschakten fylls av vatten när det regnar och att stora delar av bygget är blött och det droppar här och där, är alltså normalt och enligt plan.
Ett problem har ändå uppstått. Det har samlats lite skräp som förts med av regnet och en dränkbar vattenpump har fått skit i slangen som stannat. När Fredrik Fagerberg och hans team av projektledare tar byggtrappan ner till källarplan står vattnet så högt i de två hisschakten att det snart är på väg att svämma över.
Teamet samarbetar raskt. Hämtar redskap för att rensa bort skräpet. Kontrollerar dränkpumparna, fäster en slang som lossnat och sätter den på plats. Testkör. På bara några minuter sjunker vattnet undan.

– Det ser kanske dramatiskt ut när bygget är såhär blött, men så ska det vara. När vi väl satt upp alla väggar och tak torkar det upp med byggfläktar på bara några dagar, förklarar Fredrik Fagerberg.
Medan han dubbelkollar ett antal detaljer och Moa, som är projektledare, säkrar material som inte får utsättas för regn, visar Martin Palm, även han projektledare, utrymmena i källarplan. Än finns inga mellanväggar här, men när bygget är klart blir det olika utrymmen, som cykelförråd, cykelreparationshörna, tvättstuga, lägenhetsförråd, teknikrum – och en yta som ännu är outnyttjad.
– Kanske kan den hyras ut som externt förråd eller liknande, det har vi inte bestämt än.

Vi befinner oss alltså under mark. I en källare byggd av den minst klimatskadliga betong som går att få. Fredrik Fagerberg berättar hur det gick till att få till en förändring.
Det visade sig bli för dyrt att använda en granitgrund till höghuset, men ETC Bygg kunde inte acceptera klimatavtrycken från den betong som ansågs vara ”klimatbäst”.
– Vi gjord egna tester och den som såg ut att vara bäst visade sig vara sämst. Allt beror på hur man räknar och vad man jämför med.
ETC Bygg genomlyste hela branschen och fann att Swerock hade den ur klimatsynpunkt bästa betongen.
– Vi frågade: Varför inte göra den ännu bättre?
Svaret blev att torktiden i så fall blev för lång. Standard i byggbranschen är att betong ska kunna härda på 28 timmar.
– Jag skiter i om torktiden är längre. Vi kan till exempel gjuta en fredag och låta det härda över helgen.
Tillsammans med Swerock tog ETC Bygg fram ett nytt recept som visade sig ha 50 procent lägre klimatavtryck än traditionell betong.
Fredrik Fagerberg summerar vägen dit:
– Man fick bryta sig in när svaren blev att det ena och det andra är ”omöjligt” och fråga varför, varför, varför? Ibland svarade människor ”därför”? Ja, då fick man leta vidare.
– Nu är ”vårt recept” det bästa i branschen och andra har börjat använda det, vilket vi är väldigt glada över.

Även stål har en klimatskuld så i det här bygget används en basaltarmering, alltså en bergart.
Men hur blir bergarten till armering?
Fredrik går och hämtar en bit basaltarmering. Den är förvånansvärt lätt. Den är spänstig, ungefär som ett fiskespö. Han ger en något förenklad förklaring av hur den tillverkas:
– Man kan säga att du mosar sönder basalten så att den blir till trådliknande fiber, som kan tvinnas till vajrar eller rep. Och sedan så gjuter man ihop dem med epoxyhatch. Den här armeringen innehåller alltså lite lim, ungefär tre procent.
ETC Bygg är först i Sverige med att armera med basalt. Fredrik Fagerberg tror att andra avskräcks av kostnaden, vilket han tycker är en felbedömning.
– Basalten kostar lite mer än stålarmering. Men den är lättare och dubbelt så stark, så det går åt hälften så mycket material och du kan frakta fyra gånger så mycket på en last. I slutändan får du en betong som är oerhört mycket mer hållbar, för basalten kan ju inte rosta. Du kan likna det vi gör vid romersk betong, som användes till byggnader för snart 2 000 år sedan – och som håller fortfarande.

Snart är det dags för ett projektmöte. Vi rör oss tillbaka till byggboden. Inköparen är med på videolänk och mötet inleds med stor glädje. Eftersom bygget kom igång enligt en modifierad tidsplan, till följd av att ritningarna justerades för att bedömningen gjordes i ett sent skede att huset behöver två hissar, behöver kommunen återkoppla och acceptera den nya tidsplanen – annars riskerar bygget ett stort vite.
Moa Paulin har just fått besked från tjänstemännen på kommunen – och det är positivt.
Hela gruppen drar en suck av lättnad. Moa får en spontan applåd.
Moa understryker att det är tjänstemännens förslag till beslut, det återstår också att se om det godkänns av tekniska nämnden.

Taket kan ligga före jul

Fredrik Fagerberg frågar därefter om problem och lösningar att hantera.
Två väggsektioner har visat sig felbeställda, vilket behöver åtgärdas.
– Vi är i lösningsfas. Men konstruktören behöver justera ritningen och anpassa den till två pelare istället för en.
– Ligger vi rätt med pelare, har samtliga levererats enligt beställning?
– Ja, inga problem!
– Hur ligger vi till med tidsplanen?
– Det ser ut att gå bra! Taket kan – i bästa fall – ligga före jul.
Snabbt avhandlas en rad punkter. Ska badrummens tätskikt vara likadana som i de tidigare husen i Västerås och Växjö? Och ska samma skruv användas eller finns en risk att den är för lång? Var den 21 millimeter?
– Nej, 20,7, den är inte för lång.
– Det borde bli perfekt. Vi ber ändå leverantören skicka oss prover.
– Hur går det med konstruktionsritningen av taket?
– Den är på väg.
– Fasaden?
– Den är beställd.
– Vi har en packlista, men vilket datum kommer limmet och när behöver du leveransen?
– Låt mig tänka. Om 3,5 veckor.
– Allt ska fraktas på tåg. Vi behöver ligga en vecka före, för att ha marginalen med transporten från tåget till bygget. Gör den beställningen nu.
Så fortsätter mötet, vissa detaljer diskuteras på millimeternivå, men punkt efter punkt avhandlas raskt.
Fredrik Fagerberg avslutar med en öppen fråga.
– Är vi proaktiva med allt vi lovat att göra?
Svaret blir ja och mötet avslutas.

Tillbaka på bygget rör vi oss högre upp i huset. Nu monteras ytterväggar av industripressad halm på det som blir husets första lägenhetsplan. Väggelementen har i den egna husfabriken i Hultsfred monterats så att fönstren redan är på plats. Det gör att arbetet går framåt i rask takt.
– Ja, här ska ju fönstren drevas också.

Ljudnivåer är en utmaning

En utmaning för den som inte bygger väggar av betong, förklarar Fredrik Fagerberg, är ljudnivåer.
Om ett par veckor ska huset bli ytterligare fyra våningar högt, när nästa 12,5 meter höga element av stommen monteras ovanpå de första.
– En del av lösningen för att hantera ljud är den här lite speciella knodden, här uppe.
Han pekar och förklarar:
– Det är en massiv stav av järn som är svetsad i plattan där, och sedan skruvas den ner i pelaren. Likadant här under. I varje bjälklag så sitter det ett liknande hål fast det går hela vägen igenom. Och då trär man ner bjälklaget uppe på den.
Det verkar invecklat, men Fredrik förklarar att det inte är så komplicerat. Han visar:
– Det här hålet i bjälklaget är större än den här pelaren så bjälklaget nuddar inte pelaren. Vi lägger en silomerkudde emellan.
Han hämtar och visar en liten kvadratisk gummimatta kanske 20 centimeter bred och cirka en centimeter tjock, med ett hål i mitten.
– Tack vare den kan bjälklaget vibrera utan att ljudet förs vidare. Det är en viktig del för att få ihop det. Vi använder samma metod mellan lägenheterna. Sådant behöver man inte tänka på om man håller på med betong. Det är bara att smacka på 20 millimeter betong för att få det tyst mellan lägenheter. Men så vill vi inte göra – det är inte klimatsmart.

Snart ännu högre

Huset ska vara inflyttningsklart i december 2025. Då har det bland annat balkongräcken av solceller och hela sydfasaden kommer att vara täckt av solceller. Men innan dess återstår mycket arbete.
Nästa fas i bygget blir alltså att huset blir dubbelt så högt som idag, åtta våningar. Det arbetet inleds om cirka två veckor. Fredrik förklarar att den fasen kommer att gå ännu fortare än de första fyra våningsplanen, eftersom infästningen mellan elementen av stommen i korslimmat trä, KL, går snabbare än infästningen i grunden.
– Men ju högre upp du arbetar, desto mer väderberoende är du. Det får inte blåsa för mycket när du lyfter tunga element med en byggkran. Vinden är mycket kraftigare högre upp och du får inte riskera att elementen kommer i svajning.