Det är en småkall förmiddag i oktober när en rad representanter för byggbranschen besöker höghusbygget i biobaserade material i Hyllie, Malmö. Joakim Kamisky förklarar att upprinnelsen är att Johan Jenny Ehrenberg, i grunden tidningsutgivare, hade en vision av att skapa klimatomställning tillsammans med sina läsare:
– Tack vare kraften i crowdfunding, eller folkfinansiering som vi väljer att kalla det, lyckades Johan Jenny Ehrenberg bygga upp Sveriges första solcellspark i Katrineholm. Den finns fortfarande kvar. Nästa steg blev att bygga hyresrätter till rimliga hyror på ett väldigt klimatsmart sätt, med visionen att sätta en ny standard för klimatpåverkan av byggbranschen. Tidigt kontaktade han en arkitekt som heter Hans Eek, som kontaktade mig.
– En journalist och två arkitekter börjar från noll. Det var kul! Vi började med att rita två typhus, sökte och vann olika tävlingar för markanvisningar. Den här tomten vann vi 2017. Under tiden har vi byggt i Västerås och Växjö.
Fredrik Fagerberg, byggchef och utvecklare för ETC Bygg fortsätter:
– Två saker är unika med det vi gör. Klimatavtrycket och finansieringen. Många är nyfikna på finansieringen så låt mig berätta lite kort.
– Det är många miljoner som kommit in genom sparade av olika privatpersoner. De som sparar blir ägare av B-aktier i ETC Bygg, bolaget som äger husen.
– Och ja, det är ju ett unikt sätt för att kunna finansiera byggprojekt. Det finns även såklart bankfinansiering ovanpå det här. Men den här folkfinansieringen är ett spännande sätt att kunna arbeta, inte minst i detta konjunkturläge.

I början av en revolution

Därefter får gästerna besöka byggarbetsplatsen, som stängts ner för att kunna ta emot besökare på ett säkert sätt. De får information om grunden, stommen, väggarna, solcellerna, klimatavtrycket och vilka materialval som gjorts och varför. Frågorna är många. En handlar om hur ETC Bygg tänker om materialvalen; armering av bergarten basalt, isolering av industripressad halm – hur vet bolaget att de hittat det absolut bästa ur klimatsynpunkt?
– Vi står bara i början av en revolution när det kommer till organiska material. Jag kan inte svära på att det vi valt är det bästa – men det är det bästa vi har hittat just nu. Till exempel att vi väljer halm gör att vi får en otroligt bra effekt på klimatavtrycket när vi isolerar ytterväggarna. Sedan vet jag att det finns många andra spännande biobaserade produkter, det är en utveckling som vi följer.

Sätter ni alltså solceller på både tak, fasad och balkonger?
– Ja. Södersidan blir en solcellsfasad. I detaljplanen för det här området ville kommunen ha gröna tak, så vi fick kämpa en del för att få bygglov för det vi tycker är bättre, solceller på ett tak i öst-västlig riktning med 45 graders lutning.

Hur mycket dyrare är det att bygga balkongräcken av solceller än traditionellt?
– Vi har tagit fram en produkt själva, där vi istället för att bygga ett stålräcke som man kan få skrapa rost på efter 30 år, använder solceller och en träbalk. Vad det kostar beror på vilken dimension du har på glaset och vilket ljusgenomsläpp – här har vi valt 65 procents täckning och 35 procents ljusgenomsläpp. Men någonstans 15–20 procent dyrare än ett traditionellt räcke. Energiproduktionen från solcellerna gör att det betalar sig, svarar Fredrik Fagerberg.

Var landar ni i mätning av klimatavtryck?
– Vi är inte färdiga med beräkningarna av det här bygget än, men när vi räknat enligt Boverkets modell landade vi på 118 koldioxidekvivalenter per kvadratmeter uppvärmd yta för det första hyreshuset vi byggde, i Västerås, svarar Joakim Kaminsky.

Men ni kallar bygget klimatpositivt?
– Ja det är när vi lägger till energiproduktionen från solceller och kolinlagringen genom träväggar och andra biobaserade material, men så räknar inte Boverket – än. Flera andra länder räknar in koloinlagring i det sammantagna klimatavtrycket. Så kan det mycket väl bli i Sverige också framöver.

När har ni rest både väggar och tak?
– Innan jul. Vi reste första delen av stommen för drygt en månad sedan.

”Tillsammans bygger vi en bättre värld”

Frågorna fortsätter. Många går in på detaljnivå gällande materialval i relation till regelverk, klimat, och kostnader. Efter en timme avrundar Fredrik Fagerberg.
– Vi bjussar gärna på vad vi har lärt oss. Tillsammans kan vi bygga en bättre värld. Vi försöker vara öppna med allting. Att vi tar emot er på det här studiebesöket är ett sådant exempel.

Flera av de som besökte bygget uttryckte att det var givande och inspirerande.
Frida Hultén, projektledare på Intec, ett konsulttjänstföretag inom byggnad, industri, infrastruktur, mark och fastighetsutveckling, understryker att det ETC Bygg gör är intressant.
– Det här är väldigt, väldigt viktigt! Flera projektutvecklare borde komma och se och lära, börja tänka i de banorna. För det här är unikt, det är helt fantastiskt!
– Jag är egentligen inte förvånad över att man kan bygga såhär klimatsmart. Jag blir förvånad över att inte fler gör det.

Martin Dahlberg, affärsutvecklare på byggföretaget Skanska tyckte att det framför allt var spännande med en entusiasm att pröva nya saker, som till exempel byggmaterialen halm, basalt och lera.
– Man ska väl sträva efter att bygga så klimatsmart som möjligt. Sedan behöver man anpassa också, utifrån kostnader och slutpris till kund.
– Det är spännande att se vad som görs här och det ser bra ut. Men det vi inte vet är hur huset ser ut om 50 år. Det är väl lite där utmaningarna ligger. Det är därför det har byggts så mycket med stål och betong – för att det är material som vi är så bekväma med. Vi känner till det och känner en trygghet i det. Det här är ju nytt.

Alexander Gülich arbetar på Ekolution, ett företag som producerar hampafiberisolering.
– Jag tycker att det här bygget är fascinerande. Jag tycker det är kul att någon verkligen ser det som en uppgift att minska klimatpåverkan så mycket man kan.
Han konstaterar att det är ovanligt.
– Vi räknar med att biobaserad isolering bara har ungefär fyra procent av marknaden idag. Men det kan bli ganska stort, vi kommer att öka andelen i Sverige ganska markant över tid. Finns det något hållbart argument att inte göra den här omställningen? Nej. Det är en liten prisfråga men i långa loppet så är det inga negativa aspekter.

Kan vara tufft att gå före

Så vad tänker initiativtagaren Joakim Kaminsky om hur studiebesöket avlöpte?
– Jag tycker det blev väldigt lyckat. Det var roligt med många aktörer från den privata marknaden, att kunna inspirera dem! Det kan vara tufft att gå före. Idag har 40 personer varit här och sett att någon gör det i stor skala – och att det fungerar. Då blir det ju mycket tryggare att vara nummer två.

En besökare tog upp att det är svårt att utvärdera hur bra materialvalen och byggtekniken är, förrän om 50 år, vad säger du om det?
– Just det, ja. Men om 50 år är det väl för sent att ta tag i klimatkrisen, kan man säga. Men samtidigt måste man ha jättestor respekt när man arbetar med att bygga ett stort flerbostadshus. Det ska man inte sticka under stol med, att det är jätteviktigt att använda lösningar som är beprövade och som är kvalitetssäkrade.

Ni berättade om många spännande detaljer; material som basalt, halm och solceller på balkonger. Är det någon detalj du känner särskilt för?
– Jag är framför allt stolt över helheten. Men ska jag nämna en detalj, så är det nog halmen, i och med att den är så väldigt unik i den här skalan. Så har ingen gjort innan, så det är verkligen: Wow! Världsrekord.