I veckan genomförde ETC Bygg en årlig bolagsstämma. Efter sedvanliga punkter om fastställande av resultat, balans och val av styrelse, fick stämmodelatagarna, alla ägare av B-aktier i bolaget, höra lite mer om hur det går med byggandet och de hus som redan finns.
ETC Byggs grundare Johan Jenny Ehrenberg förklarade att det tar ungefär 15 år från att ett hyreshus är färdigbyggt tills att det börjar gå ekonomiskt plus. På frågan om varför det inte byggs mer riktade hen en känga till bankerna.
– Tre hyreshus i Växjö kostade drygt 140 miljoner kronor att bygga. Vår värderingsman värderade de färdigbyggda husen till cirka 100 miljoner, men banken värderade dem till 81 miljoner kronor.
Johan Jenny förklarade att detta påverkar byggföretags möjligheter till slutfinansiering och att få loss kapital till kommande byggen.
Att ETC Bygg står stadigt ekonomiskt och planerar framtida byggen, är helt beroende av att privatpersoner sparar i bolaget och köper B-aktier. Utan detta upplägg hade det inte varit möjligt.
– Att det inte byggs mer är både politikens och bankernas fel.
När ETC byggde hyreshus i Västerås och Växjö fick byggbolaget statligt investeringsstöd.
– Det betydde att vi kunde hålla hyrorna nere. Det första den här regeringen gjorde var att avskaffa investeringsstödet, så vilka hyresnivåer det blir i höghuset i Malmö vet vi förstås inte än, men däremot vet vi att de kommer att bli högre.
Växande intresse för ETC Bygg
I dag vill många kommuner ge ETC Bygg markanvisningar för att bygga klimatpositiva hyreshus i biobaserade material, men Johan Jenny Ehrenberg vill att bygget i Malmö blir klart innan bolaget går vidare.
Hen förklarade att det ökande intresset dels beror på att kommunerna ser vad ETC Bygg åstadkommit, att bolaget både ligger i framkant gällande klimat och energi, men också social hållbarhet. En annan faktor är att hela byggbranschen är i kris till följd av inflation och höga räntor, få bolag har kapacitet att finansiera stora byggen idag.
– Våra sparare har gått in med 80 miljoner kronor. Ju fler sparare som tillkommer, desto större kapacitet har vi att skala upp.
En fråga från mötesdeltagarna handlade om ifall det innebär att ETC Bygg vill ha hur mycket pengar som helst.
Johan Jenny Ehrenberg svarade nej.
– Vi vill aldrig samla pengar på hög, vi vill inte bli en alternativ bank. Pengarna ska hela tiden användas till att bygga hus. Men vi kan ta emot väldigt många fler sparare än de vi har idag!
En annan fråga handlade om att ETC Bygg inte har bankgarantier – är det ändå en säker sparform? På den frågan svarade Johan Jenny ja.
– Alla som velat ta ut pengar har fått sina pengar tillbaka plus avkastning. Dessutom finns ju husen som en säkerhet och kommer att generera hyror i väldigt många år framåt.
Flygaska och träspik
Efter den formella stämman berättade byggchefen Fredrik Fagerberg kort om hur bygget i Malmö just nu framskrider. Mötesdeltagarna ville veta mer om armering i basalt och den gröna betongen som bland annat består av flygaska. Dessutom kom en fråga om ETC Bygg använder spik av trä.
– Ja, det gör vi. Träspik är en fantastisk uppfinning! De skjuts in med en modifierad träpistol. Det går så fort att ligninet i trä och spik smälter så spiken svetsas fast. Den håller i tusen år.
Alla kan göra något
Elisabet Allergren uttryckte under stämman att hon känner sig både stolt och glad över att vara en av tusentals personer som möjliggör ETC Byggs utveckling.
– Jag tycker att det är så fantastiskt, jag skulle så gärna vilja bo i ett sådant hus.
Som pensionär har hon det ekonomiskt tajt och kan inte spara mycket. Men det hon sätter undan väljer hon att lägga hos ETC Bygg.
– Jag gillar inte bankernas sätt att handskas med människor som jag, vi som inte är miljonärer. Det här är å andra sidan väldigt inspirerande!
En annan anledning är att Elisabet känner en oro över klimatkrisen.
– Jag försöker att inte tänka för mycket på vilken framtid mina barnbarn ska möta. Jag tänker att alla kan göra något. Vissa säger att de behöver unna sig att flyga. Jag tänker att vi alla har ett val. Vi kan också välja att avstå, välja vilken mat vi köper, vad vi konsumerar och hur vi placerar våra pengar.
